
+ Ep_\k\i
:@KP×K@J;8>-D8IJ)'() I<;@><I@E>1AF?8EG@?C<D8IB&B8K8I@E8<BJKI8E;
JAPP!
J\dcfifZ_k\ij\dcfi
Æm`cbX]c\im`cc_X]c\i]\k$
k`j[X^Xi6
NOPE!
8eXeXjgg`qqXÆYc
Summan av 1931 och 1960
är lika med 2012!
”De kristna gudstrog-
na korsfararna kom för att
frälsa de muhammedanska
barbarerna” – så beskrevs
korstågen i en historiebok
som jag hade under min gymnasietid.
Boken i sig var från 60-talet och jag hoppas
innerligt att den inte används i våra gymnasier
i dag, men att synen från 60-talet eller varför
inte självaste 1931 lever kvar är ett faktum som
kvarstår.
Elle[iXie`jb\ikvarför jag just nämner årta-
let 1931. Jo, 1931 har påverkat vår nutida sam-
hällsdebatt mer än vad vi tror. 1931 var året då
Hergé gav ut serien ”Tintin i Kongo”. I Bel-
gien och även här i Sverige har debatten kring
”Tintin i Kongo” i mångt och mycket handlat
om ifall serien är rasistisk utefter sättet som
albumet målar upp kongoleser som primitiva
individer med kolsvart hud och tjocka läppar.
Nu senast fick kongolesen Mbutu Monondo
avslag av en belgisk domstol för att ha krävt att
albumet ska förbjudas. Enligt domen så speg-
lar seriealbumet dåtidens framställningssätt
och det har ingen rasistisk avsikt.
Men om belgiska domstolar och för den de-
len svenska läsare avfärdar dåtidens framställ-
ningssätt som enbart dåtidens synsätt, hur
kommer det sig att afrofobin fortfarande är ett
faktum i dag?
Jag tror knappats att en 12-åring tänker att
det var dåtidens framställningssätt när han el-
ler hon läser om Tintins resa i Kongo. Barn på-
verkas av vad som sprids via våra medier. Om
vi nu har ”parental advisory” på skivor och fil-
mer, varför finns inte samma etikett på barn-
böcker?
C`bXdpZb\kjfdvi än i dag ser på muslimer
som ”muhammedanska barbarer”, lika myck-
et påverkar Tintins syn
på Kongo vår syn på den
afrikanska kontinenten.
Ett sätt att ta itu med
vår historia är att in-
te låta den påverka vår
framtid. Det känns
dock som att
afrofobi är mer
acceptabelt än
andra rasistiska
uttrycksformer.
Om Hergé hade
målat upp andra
grupper på sam-
ma sätt, hade man
då låtit hans al-
bum finnas kvar
för utlåning och
försäljning?
Historien
påverkar
framtiden...
Krönikan
ALLA TEXTER PÅ
KRÖNIKE-
BLOGGEN
CITYSKANE.SE/
CITYKRONIKAN
Behrang är rappare, skådis, pedagog, föreläsare, konferencier… en McGyver
som älskar falafel.
BEHRANG
MIRI
BEHRANG@BEHRANGMIRI.COM
BI@JK@8EJK8;%8ecX^[XY`c$
Yie[\i`Bi`jk`XejkX[
bcXiXj`ek\lgg%Gfc`j\e
_Xi`e^XjgifZ_lki\[$
e`e^XieXc^^je\i%
I söndags brann två parke-
rade bilar på Charlottes-
borg.
Polisen har valt att inte
inleda någon förundersök-
ning eftersom det fanns för
få uppgifter att gå vidare
med.
Le^XfZ_jdXcX
– Två yngre män har setts
hälla vätska över den ena
bilen och strax efter bör-
jade den brinna. Tyvärr
finns inte mer signalement
än att de var unga och hade
smal kroppsbyggnad. Det
är inte mycket att gå på, sä-
ger Eskil Jemn på polisen
i Kristianstad.
Gfc`j\e_Xi`e^Xjgi
Polisens tekniker hittade
inga spår. Försök att spåra
med hundpatrull gjordes
också. Dessa gav inte heller
resultat.
– Det hade varit för
mycket folk på platsen för
att hundarna skulle kunna
få upp ett spår, säger Eskil
Jemn.
BejcXeiXkk[\kYc`m`kÕ\i
XecX^[XY`cYie[\i[\j\eXj$
k\i\e%Jkdd\i[\k6
– Vi har haft en del bilbrän-
der de senaste tre fyra åren.
Många bilar har eldats upp
utan att det gått att hitta
någon anledning till var-
för – som i det senaste
fallet. Ägaren är den ende
som har nyttjat bilen och
han har inte några hot mot
sig.
?Xe[cXi[\kfdi\ekf]f^6
– I de flesta fall är det nog
det.
Hittills i år har polisen
fått in fyra anmälningar om
anlagda bilbränder. I samt-
liga fall har polisen inte in-
lett en förundersökning el-
ler lagt ner den efter ett tag.
vm\ek\be`jbk]\c
Räddningstjänsten i Kristi-
anstad har hittills haft åtta
bilbränder i år. I deras sta-
tistik ingår även bilar som
till exempel har börjat brin-
na på grund av tekniskt fel.
D@B8<C?8CCHM@JK#
BI@JK@8EJK8;J9C8;<K
Le[\i)'((bX[\XekXc\k
Y`cYie[\i%
)'',1),jkpZb\e%
)''-1))jkpZb\e%
)''.1)0jkpZb\e%
Anlagda bilbränder
i stan förblir olösta
FAKTA
8ecX^[XYie[\i`i ;\j\eXjk\i\ejY`cYie[\i
Gfc`j\e_Xi_`kk`ccj`i]kk`e
Xedce`e^Xifd]piXXecX^$
[XY`cYie[\i`Bi`jk`XejkX[j
bfddle%@jXdkc`^X]Xcc_Xi
lki\[e`e^\ecX^kje\i%
(*&(18cYf^XkXe%
()&)1MjkiXMXcc^XkXe%
+&*1AXZfYjm^%
+&*1?Xjj\cm^\e%
BvCC81GFC@J<E
KMw9IvE;<I@?<C><E
■J\ek`je[X^jbmccYiXeeY`cXi
gkmfc`bXX[i\jj\i`Bi`jk`XejkX[%
=FKF1G<K<IwBCLE;?&BI@JK@8EJK8;J9C8;<K
)''/1(*jkpZb\e%
)''01).jkpZb\e%
)'('1).jkpZb\e%
)'((1*+jkpZb\e%
BvCC81Iv;;E@E>JKAvEJK<E
JBwE<%MX[^cc\ieidXe
c^^\ilgg]`cd\i#Y`c[\i
fZ_k\ok\ig=XZ\Yffb6
:`kpkXi_acgXm;XkX$
`ejg\bk`fe\ejali`jkAf$
eXj8e^mXcc]iXkki\[X
lkg\ijfelgg^`]kjcX^\e
glc %
– När det gäller publice-
ring på internet så klassas
bilder, filmer och person-
uppgifter som ostrukture-
rade. Då kan de publiceras
så länge de inte anses krän-
kande.
FZ_ [\k Xm$
^ij]ie]Xcc
k`cc]Xccfde$
^fk i bie$
bXe[\6
– Vi får göra
en helhets-
bedömning
och fråga oss vad det är det
här för material som är med
på bilderna som kan anses
kränkande.
Det går alltså inte att ge-
nerellt slå fast vad som är
en kränkning av den per-
sonliga integriteten utan
man måste göra en bedöm-
ning i varje enskilt fall.
=`eej[\kle[XekX^6
– Man kan publicera saker
i en journalistisk me-
ning. Vill man debatte-
ra saker med allmänhe-
ten så kan man göra det.
Vill du i din blogg påpe-
ka hur en politiker har
betett sig i sin tjänste-
utövning så har du ganska
stora möjligheter att göra
det. Du kan till och med
skriva kränkande saker.
vm\efddXe`ek\iaflieX$
c`jk6
– Vem som helst kan ha ett
journalistiskt ändamål. Det
är inte förbehållet traditio-
nell media.
8EE88EBC8DJ:?D@;K
Detta gäller när du lägger ut material på Facebook
:@KP`^i%
AfeXj8e^mXcc%
Comments to this Manuals